Ålderspension

Ålderspension är den sorts pension man får när man uppnått pensionsåldern (för närvarande ligger den mellan 65 och 67 år i Sverige) Inom vissa yrkesgrupper – som kräver strängare arbetsförhållanden – görs undantag. Exempelvis brandmän får pension redan vid 58 års ålder. Idag består ålderspensionen av tre delar. Inkomstpensionen, premiepensionen och garantipensionen. Utöver det kan man skaffa sig en pensionsförsäkring som man sparar ihop till själv.

Jämför försäkringar nu, klicka här!

Ålderspensionens inkomstdel
Denna del av ålderspensionen är baserad på de inkomster personen haft under livet. Dessa pengar har tagit ut från 18,5 % arbetsskatt man betalat under åren. Av dessa går 16 % till inkomstpensionen och 2,5 % till premiepensionen.

Ålderpensionens premiedel
Denna del av ålderspensionen förvaltas i form av aktiefonder som är knutna till premiepensionssystemet eller i den statligt förvaltade premievalsfonden. Här har individen möjlighet att välja vem som ska förvalta pensionspengarna.

Ålderspensionens garantidel
Denna del av ålderspensionen är till för de som haft låg inkomst. Oavsett vad de tidigare tjänat ska de vid sin ålderspension får 2.13 prisbasbelopp i pension om året. (Som ensamstående. Som gift får man 1.9 prisbasbelopp) För att få denna del av ålderspensionen förutsätts att man har bott i Sverige i minst 40 år. För varje år man bott mindre i Sverige så minskas ålderspensionens garantidel med en fyrtiondel.

Äldreförsörjningsstöd
För de som till viss del faller utanför ålderspensionens garantidel finns äldreförsörjningsstöd. Där finns en mininivå på 4 421 kronor efter skatt, samt att en hyra på upp till 6 200 kronor betalas av staten. Det finns inget krav på hur många år man ska ha bott i Sverige för att få denna pension.

Om hur ålderspensionen uppstod
När folkpensionen infördes 1913 var pensionsbeloppet lågt och många hade svårt att klara sig på denna ålderspension. Tjänstemän hade mer betalt och tjänstemännens fackförbund hade kommit överens med arbetsgivare att de skulle betala ut en tilläggspension som finansierades genom avdrag från lönen. En sådan möjlighet var det få andra grupper som kunde få.

1955 föreslog en utredning ett system om allmän tjänsteperson. Efter en folkomröstning 1957 klubbades en obligatorisk tjänstepension igen. Folkomröstningen ville det, ändå gjorde det borgliga blocket motstånd. Och eftersom socialdemokraterna och de borgliga hade lika många röster vid tiden – och blocken var helt oense hamnade frågan först obeslutad. Det var först när en folkpartist lade ner sin röst som det vägde över till socialdemokraternas fördel och den moderna ålderspensionen blev till.

Ålderspension i form av ATP
1960 trädde ATP-systemet i kraft och de första ATP-utbetalningarna inträffade 1963. Tilläggspension hette tidigare allmän tilläggspension (ATP), men bytte 2003 namn till enbart tilläggspension.

1994 och 1998 var det dags för en ny förändring av ålderspensionen. Då röstade regeringen igenom detta då man ansåg att det förmånsbaserade systemet som fanns var för dyrt. Endast vänsterpartiet motsatte sig ändringen till det system som gäller idag där bara en del är förmånsbaserat och den andra är premiebaserad. För personer födda efter 1953 så gäller det nya systemet fullt ut, medan personer födda före 1953 har en blandning av det nya och det gamla systemet.